TVINGAD VILJA VALD

Tillkännager min ära och sötaste andryghet;
upphör översläta välförtjänt odräglighet:

Hånler åt frånstötande; odugliga i världen,
kvar i lösta frågor och gåtor vilka härdats.

Håller instämmande med i truismer och folkvett
när detta framsynt och storsint har mig åtgärdats.

Krokar dött meningslösa åsikter!
Yxar ner struntviktiga svepskälen!
Lämnar vettet mot illdåd och fånar!

Inhämta tänkvärt gods:

Vet att Sanning, Ära och Makträtten,
duger fienden föga till vapen,
eftersom allt här nu tillhör Viet.

Orsakerna till ärbart liv är Livets krav:

Minns att rik äger Ljuset:
Vårdande Livets Godhet,
stigen till insikt och käraste livsvärdet.

Sanningen är vår tillräckliga vara.

TVINGAD VILJA VALD

TIDENS BLOD

SÄTTER RENT FRAM STEGET MED JÄRNET.

BINDER CIRKELN RUNT OM SOLENS MITT.

FÄSTER MIDGÅRDS FYRA RIKTNINGAR.

.

STORMEN SLITER I NIO VÄRLDAR.

.

TIDENS STEG: YGGDRASILS VERKLIGHET.

TIDENS BLOD: LAGEN, RÄTT OCH SEGER.

.

ÄRAN ÄR KÖTTET I VISHETEN:

MARKEN EDFÄST TILL ODENS VÄRLDAR;

ASGÅRDS VALDA ÄR LIVETS VAL.

TIDENS BLOD

ETT FASTSLAGET ÖDE

Uppreser ett minnesmärke

 

över ett undantag i övermått och långt däröver,

en vilken vägrat äga fel, men blev fråntagen långt mer

 

Nå, det står tydligt att Man hamnat här; dit världar ser

 

”Är efter ryktet en verksam annorstädes

och det är väl mer än en aning häromkring…

 

Mig tog åren för tidigt inifrån samtidens framtider

däri sannsynerna levde när nära var;

men aldrig riktigt levdes.”

 

Vi är överens om att äcklande delar i helheten vägra,

så dömt är oss det främmande: Alla de påtvingade vägarna.

 

UPPSPÅRA ATT NUMER TILLHÖR ÄVEN NATTSIDAN NÖDVÄRNET

OCH ÖPPNA ÖGON LÖNAS MED GODHET OCH SANNING. TA IN DET!

 

RÄTA VRIDNA TANKEGÅNGAR HOS SKYGGLAPPADE MED HATET!

 

STAMPA UT SISTA TILLITEN TILL SVIKARNA! FINN HÄR SVARET!

 

 

… I LJUSET. Återgäldar min död med fiendens död.

 

… I MÖRKRET. Blir en undvikande nattgångare.

 

… I LIVET. Är en segerdrucket nöjd.

bild27137

ETT FASTSLAGET ÖDE

 

SOLGRENAR

Är hårt ristad i gömd vrå fram till Ragnarök.

Hämtar en till oälskbar sträcka att älska:

Grenarna väntade här, alltför blickstilla
innan, som rönt är; Vi kan sällas till mullen
likt kärleks döende äring: Infångade,
medan sjörök stiger inom björklövsregnen

Löv nere i slasket dämpar hårda stegen.

Saknaden; rot till krona, tär denna värld svårt.

Men, vissnad blom minns att den segrat mot mörkret!

VI ÄR HÄR! KAN EJ NOG ÄLSKA ELLER ÄLSKAS!

Välkomna, till vårt rikliga lägers enhet
där Solen skänker oss sin väna ödmjukhet
ur skogskyssta skyar fria från ovisshet
inne i dagbräckning och skymning, kära Ljus!

VÄRDEFULLT LIV FINNER DEN HÖGSTA FRAMTIDEN,
SÅ SKYNDA ― STÄRK NYA DAGARNA PÅ STIGEN!

RÄTTEN TILL KLARHET ÄR VÄRLDARNAS LÖSTA SVAR:

GUDARNA ÄR KVAR!

grenar

KLAR MED DÖDEN I LIVET

 

(En omärklig skymt under lövvalvet: Gryningsimman rinner på stenarna.)

 

 

Skrider undanskymd genom (hithörande nategräs)

 

Kliver över en regnbäck (innanför ett mjukt dimregn)

 

Läser i regndroppar på nyponblom; (min egendom)

 

 

 

Är klar. Klarare än källvattens megin

 

Är klar över det döda med detta liv.

 

 

Klar. Hårdare än sorgens första tårar

Klar. Renare än äktad glädjes näring

 

Klar.

klar-med-doden-i-livet

SED SE TIDEN

1 SIGFRIDSSON – SED SE TIDEN (FRONT)