WATER MIRRORING EXTRA

TIND A LIGHT!

Wandered to burialmounds where the Oaths were given

Risted the Path therein the Worlds longings are carried

*

FEEL!

*

Feel the teared

Initiated here to forlorn be

*

Hard the frost strikes the hidden

while a worthy is torn apart, hardened

Torches flicker, cutting pieces from darkness

Making my leaves, hearing wolves songs

*

Quiet

*

The water called rain usurped

Weak twigs were cracked

*

Be still
 

*

Hear the streams carve the mountain

while wetted leaves chatter

*

Night rain falls

Storm comes

*

The rain cried for me

*

Hidden under these arms of the Tree

beautifying anxiety and withering

with healing, sounding voices

*

Tind light for your life!

Tind lights for our lives!

Tind the light!

 Tind the light! 

THE RAVENSUN

VINTERFÄLLD

        

Låter din nattsnö gnistra,

stillar stormen medan isen snarar grenarna 

                                                                                                                                                             

                                                                                                                                                                       

Och det är vinterstilla

 

vid gransuset ovan flyktigt sjungande isar,

vid tusentals frusna tjärnar i skogsgläntor

 

 

                   

Vinterfälld,

          rimfrosten biter tag i grenverken       

       likt vi hör våra knarrande steg tystna

                                                                                                                                                         

Lyssna.

                     

Tyst nu snöfall,

 
här invid granen äter vinterfågeln för sitt liv

medan Döden vill säga något om sorgerna:

 

―Var den som blev född till snö i ständig tö,

den världen skyfamnat iströdda spillrors svar

och lämnade mig kvarad, hållbar likt trindsnö,

en så allenad, lämnande sorgen över fel gravar

 

Väljer i tårar ett dött hjärta framför ett sjukt

 

Sista synen ömmar marken av blod och sten

och kisar över denna så tunnsådda skönhet

järnnätterna fryst fast inne i mörkrets sken

 

Vill äga mig intet bortom Frid, dvalans ändetid

Vill något högre viljornas lågor sänt här inbränt

 

Väljer i tårar ett levande hjärta framför ett dött

VINTERFÄLLD 1 SIGFRIDSSON