WITH CLEAR VIEW

Am a resting windfall the storm rifted and hid

next to clean ― opening ― flowing cold wells.

 

Remain being sought after and true ― All that you have dreamt of.

 

Still aiming after the lingering clouds’ steps,

after the tentative winter sun over the spruce stripe

in glances fleeing away from this place underneath…

 

(Laying thoughtful seated in the ascent,

alone reluctantly agreed to leave my tracks here.)

 

No more faking being content, poking around in Life’s shrubs,

saying gently that the hard to interpret is your ignorance;

that the core was carved hard in my last death years

 

A small misty look-in from the passed peaks:

(The hardest growth rings, rarely richly useful,

when only and always; Truth as the answer remains.)

 

In its dream state stuck the frost onto the dusted grey

spillage from the branches power ― wandered to The Gods’ might ―

entering over the grounds threshold: The skies recess.

 

Cultivated to be a Knowledgeable: An ennobled wild.

 

 

AS A FROST MOTH IN NOON-DAY THAW

Winter-shrouded wooded ground ― bitterly cold ―

plodding snowed over paths.

 

Whirling snow kisses. Helping me live.

 

Cutting in ― setting traces in time ―

hearing a frozen to death stone rapture.

 

Sensing emotions colden.

 

Future now stands here in the trace-meeting ―

knowing the inner in your voice ― in our two parts:

Let me become the most beautiful spring-freed leaf you’ve seen.

PÅ TIDENS ENDA VÄG

(Solen kastar bort imman stärker Klarheten.)

 

Årens tankar återvända lika träd vilka lagts att multnas,

länge grävande i färdigblommat och Vinterbonat

att ur markens vishet från Världarnas krav återlämnas.

 

Rotas. En stam har alltid medvind och motvind. Håller fast.

 

Tar upp mer värde.

 

 

 

Tidens enda väg är Stigen där tagna steg tar sitt ansvar

intill uppresta vallar bräddfyllda Löv, Vatten och Vind,

och föga glest är mellan att få trugas med Gudarnas Svar.

 

Är nästgårds nu.

 

Sänder i förtid ner Edert botande kärleksverk

att enligt Naturen omforma våra tillgångar:

 

 

 

Äger ännu hjärtat som vägrat Livet vara ett fuskverk;

och fick höra att Viljan satt uppe i trädtopparna

så slitsamma att nå få överkliva bli till mitt livsverk.

 

Vill till sist med blodet hugga fram Heiliga Vetandets Bro,

finna värdiga Viet vara samlade i vår värld

där vi rastlösa kan hämtas hem till Asgård; sann frid och ro.

 

TIME’S BLOOD

SETTING CLEANSED STEPS WITH THE IRON.
BINDING THE CIRCLE ON SUN’S MIDDLE.
FASTENING MIDGARD’S FOUR DIRECTIONS.

A STORM NOW TEARS THROUGH THE NINE WORLDS.

TIME’S STEPS: YGGDRASIL IS OUR TRUTH.
TIME’S BLOOD: LAW, RIGHT AND VICTORY.

HONOUR IS ALL THE MEAT OF WISDOM.
THE GROUND IS OATHBOUND FOR ODIN’S WORLDS.
ASGARD’S CHOSEN IS LIFE’S CHOSEN.

ETT FASTSLAGET ÖDE

Uppreser ett minnesmärke

 

över ett undantag i övermått och långt däröver,

en vilken vägrat äga fel, men blev fråntagen långt mer

 

Nå, det står tydligt att Man hamnat här; dit världar ser

 

”Är efter ryktet en verksam annorstädes

och det är väl mer än en aning häromkring…

 

Mig tog åren för tidigt inifrån samtidens framtider

däri sannsynerna levde när nära var;

men aldrig riktigt levdes.”

 

Vi är överens om att äcklande delar i helheten vägra,

så dömt är oss det främmande: Alla de påtvingade vägarna.

 

UPPSPÅRA ATT NUMER TILLHÖR ÄVEN NATTSIDAN NÖDVÄRNET

OCH ÖPPNA ÖGON LÖNAS MED GODHET OCH SANNING. TA IN DET!

 

RÄTA VRIDNA TANKEGÅNGAR HOS SKYGGLAPPADE MED HATET!

 

STAMPA UT SISTA TILLITEN TILL SVIKARNA! FINN HÄR SVARET!

 

 

… I LJUSET. Återgäldar min död med fiendens död.

 

… I MÖRKRET. Blir en undvikande nattgångare.

 

… I LIVET. Är en segerdrucket nöjd.

bild27137

ETT FASTSLAGET ÖDE