Category Archives: WINTER

Unknown's avatar

WATER AND ICE MIRRORING

by

I have returned to this dumb “water mirroring” for a while. Being understimulated, I do need your clever comments, so just give in and complain to me… (I know you want to. I need it.) Complain about whatever you like. I want it.

water-and-ice-mirroring-1water-and-ice-mirroring-2water-and-ice-mirroring-3

Unknown's avatar

VADSTÄLLET

by

Blåser ner pudersnö från en grangren

till kalla, ljusgråa skuggor; i vildmarken

 

(Markens gräns minner om hur Vi samlats.)

 

 

Givmilt skänkte Vattnet och Vinden Livet till molnet

medan snön färdades till ärendet att kvardröjas

uppå skogsbackens stenar; att sneglas bort mot brynet

 

 

(Hittar Nuet i stillheten,

i en flyktig rörelse:

All lämnad och kommande tid.)

 

 

Något dröjande bryter rännilar genom isen,

något närgånget frågande: När når Vi Hem?

 

 

Denna så smärtsamt älskvärda klarhets Vinterglänta

lämnar säkerligen sina Svar i dunkelheten

likt strömsmekta stenar över bäckarna har stannat

 

i de isande åren

 

 

 

Kräv vår nya frihet, ty all annan tid är slagen.

 

vadstallet

 

 

 

 

Unknown's avatar

INNAN SKÖNHETEN DÖR

by

Där trädan låg tillgänglig i åratal

gnistrade kallaste nattstenar; kallar

inne i hultens snötäckta mörker

innan natten växte all sin frost klar

 

Åskådar kvarlevorna sänkta ner i blodet.

 

(Mina intensiva dubbla blickar

skvallrande om tidigare liven,

minnes övertydligaste spåren.)

 

 

Följer min längtans omöjliga krav,

 

Den,

vilken aldrig någonsin omfamnar;

hugger hjärtat som tänktes hårt: Min grav.

 

Och all min skönhet är nu död, liksom er,

vilken i allt er så förrycker och förtrycker

 

Saknar mig. Min längtan är botad.

Finner. Sker. Odlad.

Är ny mognad Essens.

 

 

Släcker ner mina sårs lidanden

och vaknar, innan skönheten dör, igen.

Bild20760

 

Unknown's avatar

AWAITED

by

 

Awaken in the moment mists climb the mountain

 

Writing three words; Not a word ―

on molten fragile leaves the winds have thrown around

 

I hasten there, up to, close to almond trees in its new,

refilling calm and leaving behind tears from a joyous

that will soon trickle me away fast against this world

as missed moments of beauty finds sorrows for days

 

Eagles and ravens follow through the valley glen

home to how Wind caresses the clouds slightly ― Home

 

Here ― over these chamomilestrewn tracks that meanders

on a gathered freodpath far away from the wound’s revilers

 

Hold me as one always awaited, present and sorely missed,

owning these memories that was worthy to be left alone

and continue to blossom sweetly here, even after my death

 

 

Shifting ―

Moving eyes between Light and the afterglow of darkness

The night has torn itself, sending lovewords to the Universe again,

kissing the stars eyes softly, tenderly, without any frailty to remain

ALMOND TREES IN BLOOM

ALMOND TREES IN BLOOM