I have returned to this dumb “water mirroring” for a while. Being understimulated, I do need your clever comments, so just give in and complain to me… (I know you want to. I need it.) Complain about whatever you like. I want it.



Published in the collection called; AS ONE. Turn on caps. (I am fully aware that this is low-technology aesthetics. Too good for TV. As in everything.)
Blåser ner pudersnö från en grangren
till kalla, ljusgråa skuggor; i vildmarken
Â
(Markens gräns minner om hur Vi samlats.)
Â
Â
Givmilt skänkte Vattnet och Vinden Livet till molnet
medan snön färdades till ärendet att kvardröjas
uppå skogsbackens stenar; att sneglas bort mot brynet
Â
Â
(Hittar Nuet i stillheten,
i en flyktig rörelse:
All lämnad och kommande tid.)
Â
Â
Något dröjande bryter rännilar genom isen,
något närgånget frågande: När når Vi Hem?
Â
Â
Denna så smärtsamt älskvärda klarhets Vinterglänta
lämnar säkerligen sina Svar i dunkelheten
likt strömsmekta stenar över bäckarna har stannat
Â
i de isande åren
Â
Â
Â
Kräv vår nya frihet, ty all annan tid är slagen.
Â

Â
Â
Â
Took these first nine images of rose hip yesterday and the last three a week ago. It is rare that I get pleased with my photos, but the first one is my Alley, or allied…
(The broomstick pictures on the post beneath this one is also from yesterday.)