Unknown's avatar

IN YET ANOTHER AUTUMNFALL

(I am bored with my attempts to translate this poem into proper  English. I will just publish it as it is for now and hope for help… I am fully aware that it is more or less word by word translations that I do of my own work, which others might find “wrong”, but I do work with higher set goals.)

 

Dream me in rowanwreathed Autumnforest days

there shimmering cling near the sleeping fields

meanwhile a broken mist stumbles, lifts ― Rises

 

And a silent rain sweeps ― The bonfire hisses

 

Travelling mist covered

And soon it dawns again  ― Again

 

Watching wilderness, playing with dry leaves,

eating my thistles carefully and gifting smiles

beneath days of past grayish skies mirrored

 

And have alone been stuck ― Where Time stopped

 

The almost unnoticed waves in the mountain creek

listens near by to the pleasing small drops of rain,

watching the forest thin in slow pace with Autumn

and knew that the leaves would fall here ― Again

 

Travelling mist covered ― Traceless

Soon it dawns again ― Again

 

Reached an early marsh in its slow leaf falling,

herein may serenity caress and milden

 

You, Autumnland, are Death´s lost portent

 

And soon a Winternightwind was heard calling

IN YET ANOTHER AUTUMNFALL

IN YET ANOTHER AUTUMNFALL

Unknown's avatar

GLANCES WITHOUT WORDS

The broken white-cherry tree,

split in the trunk as it was,

beautygrown to be and give,

stand remembered

*

While rivulets trickle down before him

he takes out worms from wild raspberries

*

Daydreaming that He reaches Time,

The All Realitys Naval itself

He, in lee safety under shelter

He, which is calmed by the rain

*

HOPE

LUST

WILL

SUN returned

with eyes thorned

He is redeciphered,

violated and tarnished

He is made unseen,

outplayed and leafless

*

Clawed by your nearness

Clawed by my nearness

*

Into the fold to be corrected wrong
and poorly eat betrayal and wretch

He gives glances without words

Flickered

*

This in-borne, devouring,
hates real despair,
frost strikes this inconsolable life
to all the Worlds in wait

You will only find healthy stains
which will appear as like unlike
feed even more than the actual hindrance
which have refused this Önds greatness

Cease to order my realityanswers
after your willbelief of whim emotions
Taking me now from this unbearable;
out from the existence of wassails drink

YOUR SOUGHT DIMINISHMENT DOES NOT REACH ME!

HERE WILL FORCED UPON NEVER BE MY WILL!

KNOW WHO HAVE STOLEN OUR EYES!

GRABBING THE DEATHBREAD FROM US ALL!

CALLING FORTH THIS RENEWED WARPATH!

GIVING US THE RIGHT LOVE BACK!

BENEATH SUN AND MIST

BENEATH SUN AND MIST

Unknown's avatar

I NATTFROST DRAGET

Gömd i sista Vintervistet kom Döden

likt en späd och ursäktande gråterska

och satt sig i förnimman, i viskanden:

 

Sökte här själva Livet till frände,

i det sårbara, i ditt ensamt döende

 

Vi är en lämnad, skugglös storm,

trycker våra tärda ord mot mörkret,

pressar nattens timmar; lär oss frysa

 

(Blev dragen hit genom markerna i mörkret,

släpades över tidsavståndet, stenar och isar)

Och kölden, har blott min fagerhet i ordet,

men tomheten;

har sin tomhet fastnad Väven

I NATTFROST DRAGET

I NATTFROST DRAGET

Unknown's avatar

RAINED

Rain thicken the skies, shapes the landscape

 

Heavy rain wet the forest, dances in streams,

bending bilberry shrubs placed upon mossed stones

while running rills near here on through the thicket

 

Stumbling roots ― Diverting wounds

 

There!, Sunbeamembraced wild trees

hidden mountainwreathed wasteland

strengthens what memories miraged:

 

Strangely Reality have been branched

 

 

There lye an arrow in the rain, shot,

brought, stuck into a forsaken heart

 

Sent silenced, bittered and lived

 

Stopped.

 

Rained in sea

RAINED

RAINED

Unknown's avatar

GLÄNTAD

Seså, ta nu stigen fram ― Kom och bli gläntad!

 

Gläntade ―

tagna från oron, minda glittrat bäckvatten,

hinner vi fram, binder hit, dagbräckets ny!

 

Vandrade ―

fridfyllda med sötkärva stensötesmaken

kliver fasta gryningssteg på daggälskad stig!

 

Hänryckta!

Vi lirkar regeln av till snårskogarnas gömställen,

kvistar äntligt ur detta druckna lidande framräckt
ty Glädjen vill inför Livet irrblossas alltför kvickt!

 

Älskande ―

höjer milt slitna blickar att Vårställa vår träda,

skönjer skogstilla suset näras rent av detta ljus,
skynda färden, fort klä, kransa oss i levande prakt!

 

Viskande ―

i kanten av denna glänta äger Sanningen sökt sitt svar

intill dovt grönt, ett mjukt svalt, lövjad fager begärelse
beskärt med rikaste bärblomstens renaste förälskelse!

Vi stegar gläntade fram, rinner källade upp, kom hit, tyst,

ty snart är blomningen förbi och åren har oss färdigkysst!

GLÄNTAD

GLÄNTAD

Unknown's avatar

REGNAD

Skurar tätnar skyarna, träs landskapet

Ett slagregn väter skogen, dansar å,
böjer blåriset ställt uppå mossade stenar
och ränner ilar här intill genom snåren

Snavar rötter ―  Skingrar såren

Där!, solstrålefamnade vilda träd
gömda bergomkransad ödemark,
stärker vad minnet länge hägrat:

Gäckat Verkligheten varit grenat

Det ligger en pil i regnet, skjuten,
hitförd, fastnad ett försakat hjärta

Sänd tystad, bittrad och levad
Stannad.

Regnad i sjö

REGNAD

REGNAD

Unknown's avatar

VINTERFÄLLD

        

Låter din nattsnö gnistra,

stillar stormen medan isen snarar grenarna 

                                                                                                                                                             

                                                                                                                                                                       

Och det är vinterstilla

 

vid gransuset ovan flyktigt sjungande isar,

vid tusentals frusna tjärnar i skogsgläntor

 

 

                   

Vinterfälld,

          rimfrosten biter tag i grenverken       

       likt vi hör våra knarrande steg tystna

                                                                                                                                                         

Lyssna.

                     

Tyst nu snöfall,

 
här invid granen äter vinterfågeln för sitt liv

medan Döden vill säga något om sorgerna:

 

―Var den som blev född till snö i ständig tö,

den världen skyfamnat iströdda spillrors svar

och lämnade mig kvarad, hållbar likt trindsnö,

en så allenad, lämnande sorgen över fel gravar

 

Väljer i tårar ett dött hjärta framför ett sjukt

 

Sista synen ömmar marken av blod och sten

och kisar över denna så tunnsådda skönhet

järnnätterna fryst fast inne i mörkrets sken

 

Vill äga mig intet bortom Frid, dvalans ändetid

Vill något högre viljornas lågor sänt här inbränt

 

Väljer i tårar ett levande hjärta framför ett dött

VINTERFÄLLD 1 SIGFRIDSSON

Unknown's avatar

GOTSALA

Wander in primeval forest, through swamps and over meadows 

Living of reed root, lingo berries and blueberries

Tasting the smell of wet moss and resin 

Carry me to the glimmering lights from the ponds 

where the bed beside is laid spruce twigs in a glade

Gave a handshake to the dew 
when the hearts storms are over-won
Dipped cleansed from the poverty need 
and finding me rested by the trees 

I shall make snow here 
Wrap myself in soft moss 
Climb inside the faded flowers 
underneath ill-painted dark skies 

Molts of cold 
Mist rests 

Breaking sleep 
away

Inside this wait
the inner life-achievement is done 

Learning to live 
again 

1 SIGFRIDSSON LIGHT FOREST 1 S