Unknown's avatar

LÄNGST UTE PÅ EN HOLME

Längst ute på en holme där havet väter skären
står kampen att skydda tankarna från insynen

Mörkad ligger Stigen ― Mörkad ligger blicken

Bränner orden.

 

Lyfter blicken,

slagen den drar till marken att kvara

 

En vänlös

Ty mattat glitter är odugligt

 

En kärlekslös

Ty putsat glitter är befängt

 

 

 

Rör senare vid dammet fallet ödestugegolvet,

i lånat nattläger, sliten itu och famnande Intet

Mörkad ligger Gården ― Mörkad ligger skogen

 

Striden hugger.

 

Lyssnar,

hör stillheten vandra över skogens insjö
när solkattade månan glänser i träårorna

 

Står lustdräpt, vacklar,
i ljusan Sommarnatt framför inre skygga tankar

Drar åt tyngder, hotar,
i mörkan Sommarnatt där alla Svaren sig frågar

 

 

Släpad till Livet märkt igen

In i klarhet och imma hälld

Hatet så starkt att det vägrar sig fäste

att ta strandhugg nere vid de tio floderna

1 SIGFRIDSSON

1 SIGFRIDSSON

Unknown's avatar

1 SIGFRIDSSON

1 SIGFRIDSSON

1 SIGFRIDSSON

 

1,000 Followers!
Unknown's avatar

WATER MIRRORING EXTRA IIIIIIIIIII

WATER MIRRORING 1 SIGFRIDSSON

WATER MIRRORING 1 SIGFRIDSSON

WATER MIRRORING 1 SIGFRIDSSON

WATER MIRRORING 1 SIGFRIDSSON

WATER MIRRORING 1 SIGFRIDSSON

WATER MIRRORING 1 SIGFRIDSSON

Unknown's avatar

VINTERFÄLLD

        

Låter din nattsnö gnistra,

stillar stormen medan isen snarar grenarna 

                                                                                                                                                             

                                                                                                                                                                       

Och det är vinterstilla

 

vid gransuset ovan flyktigt sjungande isar,

vid tusentals frusna tjärnar i skogsgläntor

 

 

                   

Vinterfälld,

          rimfrosten biter tag i grenverken       

       likt vi hör våra knarrande steg tystna

                                                                                                                                                         

Lyssna.

                     

Tyst nu snöfall,

 
här invid granen äter vinterfågeln för sitt liv

medan Döden vill säga något om sorgerna:

 

―Var den som blev född till snö i ständig tö,

den världen skyfamnat iströdda spillrors svar

och lämnade mig kvarad, hållbar likt trindsnö,

en så allenad, lämnande sorgen över fel gravar

 

Väljer i tårar ett dött hjärta framför ett sjukt

 

Sista synen ömmar marken av blod och sten

och kisar över denna så tunnsådda skönhet

järnnätterna fryst fast inne i mörkrets sken

 

Vill äga mig intet bortom Frid, dvalans ändetid

Vill något högre viljornas lågor sänt här inbränt

 

Väljer i tårar ett levande hjärta framför ett dött

VINTERFÄLLD 1 SIGFRIDSSON

Unknown's avatar

GOTSALA

Wander in primeval forest, through swamps and over meadows 

Living of reed root, lingo berries and blueberries

Tasting the smell of wet moss and resin 

Carry me to the glimmering lights from the ponds 

where the bed beside is laid spruce twigs in a glade

Gave a handshake to the dew 
when the hearts storms are over-won
Dipped cleansed from the poverty need 
and finding me rested by the trees 

I shall make snow here 
Wrap myself in soft moss 
Climb inside the faded flowers 
underneath ill-painted dark skies 

Molts of cold 
Mist rests 

Breaking sleep 
away

Inside this wait
the inner life-achievement is done 

Learning to live 
again 

1 SIGFRIDSSON LIGHT FOREST 1 S