LÄNGST UTE PÅ EN HOLME

Längst ute på en holme där havet väter skären
står kampen att skydda tankarna från insynen

Mörkad ligger Stigen ― Mörkad ligger blicken

Bränner orden.

 

Lyfter blicken,

slagen den drar till marken att kvara

 

En vänlös

Ty mattat glitter är odugligt

 

En kärlekslös

Ty putsat glitter är befängt

 

 

 

Rör senare vid dammet fallet ödestugegolvet,

i lånat nattläger, sliten itu och famnande Intet

Mörkad ligger Gården ― Mörkad ligger skogen

 

Striden hugger.

 

Lyssnar,

hör stillheten vandra över skogens insjö
när solkattade månan glänser i träårorna

 

Står lustdräpt, vacklar,
i ljusan Sommarnatt framför inre skygga tankar

Drar åt tyngder, hotar,
i mörkan Sommarnatt där alla Svaren sig frågar

 

 

Släpad till Livet märkt igen

In i klarhet och imma hälld

Hatet så starkt att det vägrar sig fäste

att ta strandhugg nere vid de tio floderna

1 SIGFRIDSSON

1 SIGFRIDSSON

2 thoughts on “LÄNGST UTE PÅ EN HOLME

    • Hard to say. This is written about 7 years ago. All my poetry is old stuff laying around on a server. I refresh them now and then a little. I have other things to take care of. I am not pleased with this piece at all to be really frank. The story is more important. The photo is a few months old if you are speaking about that. It is OK.

Leave a fogprint

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s