Unknown's avatar

ETT INSVEPT VINDSPÅR (MINNEN)

Bor i mina ord; kommande minnen.

 

(Lever omsådd ― Lönt till åkerspöke.)

 

När dimstråken nattligt med mig vandrat,

från skogar till åkrar sakta letat

där bortslitna famntagen tömt hjärtat

 

(Är en fredlös, i smygande nare gömd,

övertäckt med nattlövens nötta bleknad)

 

 

Ödsligt,

dricker källan innan saknaden blir omistlig

 

Tar fram ett sista ensamstråt.

 

(Drar ner ömkligt, väderbitet, vått mull,

in i ett dammigt ruckel nedanför tallåsen

där sprucket ljus skär genom träspringorna)

 

Omärkligt,

insvepta vindspår kliver till med kylan

 

 

Och intet är mig lämnat kvar ― Ogripbart

ETT INSVEPT VINDSPÅR (MINNEN)

ETT INSVEPT VINDSPÅR (MINNEN)

Unknown's avatar

A MOUNTAIN RIVULET IN ITS AUTUMN

AUTUMN RIVULET 1

AUTUMN RIVULET 1

AUTUMN RIVULET 2

AUTUMN RIVULET 2

AUTUMN RIVULET 3

AUTUMN RIVULET 3

Unknown's avatar

ALMOND TREES IN BLOOM SPECIAL

Unknown's avatar

GOOD MORNING AGAIN, PRETTY AUTUMN!

MOUNTAIN ASH

MOUNTAIN ASH

PINE FIND

PINE FIND

CHANTERELLE

CHANTERELLE

Found some photos of my past Autumns.

Autumn falls, harvesting and giving life through Death. 

Unknown's avatar

THE THIRD WOUND

Early, right before the day notices me again

comes the first wound driven from the earth

and speaks coldly, in chilled, lightbroken waters:

 

I am wind extinguished light,

dearest sorrowfriend you have met,

those left traces in the marsch

 

The second wound, around self-defence cast,

overnourished this Universe hopeless coldstricken embrace

and have soon used up all my vunerability,

reached in to Time and awake constantly bent:

 

Sorrow have played too long on its own board

with Life laid up as being a fickled nothing

(Hidden events fully rooted in advance

handing here Fate itself as fully written)

 

Final peel of pity scraped down

A cold grip soon to been turned right

 

 

There, over hushed dusk

and trembling candle flickering

risen as a shimmering: Clarity;

Home to the last wound

THE LAST WOUND

THE LAST WOUND