Seså, ta nu stigen fram ― Kom och bli gläntad!

Gläntade ―

tagna från oron, minda glittrat bäckvatten,

hinner vi fram, binder hit, dagbräckets ny!

Vandrade ―

fridfyllda med sötkärva stensötesmaken

kliver fasta gryningssteg på daggälskad stig!

Hänryckta!

Vi lirkar regeln av till snårskogarnas gömställen,

kvistar äntligt ur detta druckna lidande framräckt
ty Glädjen vill inför Livet irrblossas alltför kvickt!

Älskande ―

höjer milt slitna blickar att Vårställa vår träda,

skönjer skogstilla suset näras rent av detta ljus,
skynda färden, fort klä, kransa oss i levande prakt!

Viskande ―

i kanten av denna glänta äger Sanningen sökt sitt svar

intill dovt grönt, ett mjukt svalt, lövjad fager begärelse
beskärt med rikaste bärblomstens renaste förälskelse!

Vi stegar gläntade fram, rinner källade upp, kom hit, tyst,

ty snart är blomningen förbi och åren har oss färdigkysst!

GLÄNTAD