I ÄNNU ETT HÖSTFALL

Dröm mig i rönnkransade Höstskogars dagrar
där skimmer fastnar invid sovande gärden
medan en bräckt imma famlar, lyfter ― Stiger

 

Och ett mjukt regn sveper ― Vårdkasen väser

 

Färdas dimhöljd

Snart det randas igen ― Igen

 

 

Vakar tassemark, leker med torrat lövrassel,

äter mina tistlar noga och skänker leenden

nedan lidna dagarnas grådask skyar speglat

 

Och har ensam fastnat ― Där Tiden stannat

 

De nästan obemärkta vågorna i bergsbäcken

lyssnar när vid de ljuvande regnstänken,

åser skogen glesnas i sakta takt med Hösten

och visste att löven skulle falla här ― Igen

 

Färdas dimhöljd ― Spårlöst

Snart det randas igen ― Igen

 

Når ett arlat kärr i slött lövfällande,

härinne får friden smekande mildra

 

Du, Höstmark, är Dödens vilsna järtecken

 

 

Och strax hördes Vinternattsvinden ropa

I ÄNNU ETT HÖSTFALL

I ÄNNU ETT HÖSTFALL

2 thoughts on “I ÄNNU ETT HÖSTFALL

Leave a fogprint

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s