Gömd i sista Vintervistet kom Döden likt en späd och ursäktande gråterska och satt sig i förnimman, i viskanden:   Sökte här själva Livet till frände, i det sårbara, i ditt ensamt döende   Vi är en lämnad, skugglös storm, trycker våra tärda ord mot mörkret, pressar nattens timmar; lär oss frysa   (Blev dragen … Continue reading I NATTFROST DRAGET