Tar mig ner i smutsiga illusionens nästen. Söker lindra något tröstlöst, men tål i sanning blott det mig tilltalande… Förblir omutbar. Låter laterna och begären sakna tillträde. Vägrar knäa böjd inför orätten. Smickrar ändå obehagens lönnrum för en tid. Letar brytpunkter. Iklädd smärtan; den sist önskade vännen. (Vi inkommer härmed till ett par månader som … Continue reading SOM BRYTPUNKTER